).jpg)
Historia
En klubb med en stolt historia och höga ambitioner
En stolt historia
Ingen svensk friidrottsklubb har haft så stora dam framgångar som GÖTEBORGS KVINNLIGA IK, den äldsta, ännu verksamma kvinnliga idrottsklubb i Sverige.
GKIK bildades 1927. Motståndet mot att kvinnor idrottade var stort. Många tyckte att damerna skulle nöja sig med att stå bredvid löparbanan och heja.
GKIK:s första år var tuffa. Pengar, träningstider och tävlingar saknades. Men med ett envist arbete byggdes klubben så småningom upp till Sveriges starkaste och bidrog starkt till att synen på damfriidrotten förändrades.
60-talet var klubbens senaste storhetstid. Då kom en tredjedel av det svenska damlandslaget från GKIK.
Under ledning av den legendariske tränaren Gustav Håkansson var GKIK drivande i utvecklingen. Daglig träning året runt, inomhusträning på vintern, träningsläger utomlands, utbyte med andra länder på klubbnivå och många andra saker som i dag är självklara infördes.
Profiler fanns det massor av
Den största var Karin Lundgren-Wallgren. Hon var den första svenska kvinna som tränade verkligt hårt. De tider hon gjorde för 20-25 år sedan på 100, 200 och 400 meter skulle fortfarande räcka till SM-medaljer.
Men det finns flera legendariska GKIK-tjejer. Wivianne Freivald slog 1964 nytt svenskt rekord i diskus med 52,62. Det tog nästan 30 år innan det överträffades av någon annan svenska.
Ingela Eriksson, Ingrid "pyret" Almqvist, Eivor Lagman, Ann Larsson och Elisabeth Östberg är några andra som bidragit till de 70 svenska mästerskap, 35 nordiska och 65 svenska rekord som klubben erövrat.
Standaret, priset till den framgångsrikaste klubben på SM, erövrade GKIK 14 år i följd fram till 1972. Sedan ändrades reglerna.
GKIK - en klubb för tjejer
Allt idrottande och föreningsarbete sker på de aktivas villkor. Trivsel och gemenskap ska genomsyra klubben. Idrotten ska alltid stå i centrum.
All planering, ekonomi, anställningar och arrangemang måste underordnas den idrottsliga verksamheten. Affärsverksamheten och andra arrangemang får inte ta överhanden. Eventuellt överskott ska återinvesteras i idrotten.
Ekonomiarbetet prioriteras högt. Alla medlemmar har ett ansvar för den ekonomiska utvecklingen såväl på intäktssidan som på utgiftssidan.
Föreningen ska aldrig låna pengar för att bedriva idrottsverksamhet.
Föreningen ska vara stor och bedriva en bred verksamhet. Basen ska vara en livaktig ungdomsverksamhet. Klubben ska ge så många ungdomar som möjligt chansen att prova, träna och tävla i friidrott. Målsättning är att som vill ska få delta. Ingen får stoppas på grund av bristande färdigheter.
Klubben ska anstränga sig för att få ungdomar att stanna i klubben.
Klubben var under många år dominerande inom svensk damfriidrott och ska arbeta för återigen bli en av landets bästa. Detta ska främst ske genom en hård satsning på ungdomssektionen och på välutbildade tränare. Målsättning är att en majoritet av våra senioraktiva ska vara fostrade inom klubben. GKIK ska inte genom att betala stora pengar locka aktiva till klubben.
